Hållbart, hantverksmässigt lantbruk

De globala målen

Det finns många organisationer i Sverige och internationellt som arbetar för att planeten ska ha ett hållbart och hantverksmässigt lantbruk. Det man eftersträvar är att jorden som ska föda världens befolkning ska klara av att göra det. Varför den inte skulle klara det kan man ju undra över. Men det är väldigt viktigt att förstå att ekonomiska intressen gjort att både marken och människor skadats av till exempel bekämpningsmedel i modern tid.

De globala målen innefattar även förbättrade arbetsvillkor för lantbruksarbetarna. Att arbetarna inte ska skadas av bekämpningsmedel och få cancer bl.a. Att vattenförsörjningen ska fungera. Det beror på att vattnet förändras genom miljöpåverkan. Det saknas inte vatten på jorden men rent vatten räcker inte till för alla. Då måste man skapa en hållbar vattenförsörjning genom bland annat förbättrade jordbruksmetoder och vattenrening framför allt.

Vatten

Det är lätt att tänka att fattiga länder har sämre förhållanden än Sverige, särskilt när det gäller vatten. Men det stämmer inte alls. I fattiga länder är vattenförsörjningen både i lantbruket och som vanligt dricksvatten hotat av övergödning. Det beror på att man inte har toaletter, vilket innebär att människans urin och avföring kontaminerar vattnet och övergöder vattendrag och åkrar. Det är alltså inte bara djurens gödsel som göder jordarna, vilket är ett hot mot både mat- och vattenförsörjningen.

Övergödning är ett hot också i Sverige och i västvärlden, vilket beror på att man har så kallade djurfabriker. Det vill säga man föder upp för många djur på för liten yta. Antalet djur i sig är det inget fel på så länge djuren har tillräckligt med mark att gå på.

Marken behöver gödsel men om det blir en stor koncentration av gödsel på ett och samma ställe så blir marken övergödd och det rinner ner i vattnet. Problemet är att i Sverige och övriga västvärlden använder man konstgödsel som innehåller färre näringsämnen än vad naturligt gödsel gör.

Användningen av konstgödsel har haft den effekten att jordarna urlakats på näring och därför har man mätt upp att en morot odlad för 70 år sedan innehöll mycket mer näring än morötter odlade i dag. Det gäller alla grönsaker som odlats på konstgödslade jordar.

En annan effekt är att den naturliga gödseln sällan sprids på tillräckligt stora arealer och därför blir gödseln så att säga över och i vissa fall bränns den upp inom industrin eller som biobränsle. Det i sin tur gör att urlakningen av jordarna fortsätter men där man spridit ut gödseln på för liten yta blir det övergödning istället, vilket är ett stort problem.

Biobränsle

Att bränna upp gödseln för att få biobränsle är vanligt numera men ändå ett farligt sätt att använda världens resurser eftersom gödsel omvandlas till näringsrik matjord. I förlängningen innebär det att det nuvarande sättet man börjat med, att bränna gödseln som biobränsle, är ett sätt att minska på det redan tunna matjordslagret.

Det är rimligt att tänka att biobränsle borde skapas av sopbergen och inte av gödseln som ska bli näringsrik matjord eller näringsberika befintlig matjord.

Det är rimligt att tänka att välden fortfarande går i barnskorna vad gäller hållbart lantbruk, men med tiden kan allting bli bra i alla fall. All utveckling till det bättre borde vara svår, men människan har visat genom världshistorien att den visst kan förändra saker till det bättre hela tiden. Från stenåldern till den digitala åldern – i det perspektivet ser man att världen har blivit bättre hela tiden.

Bli först med att kommentera

Kommentera

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*