Har du hört talas om bondepraktikan eller är du kanske helt främmande för ordet? Bondepraktikan är något som man brukar kalla den föregångna almanackan som man använde sig av för att kunna förutse vädret. Den allra första bondepraktikan som uppstod uppfanns i Tyskland år 1508. Denna var dock på tyska och bestod av ett litet häfte med 12 sidor, en för varje månad.

Fokus för dåtidens bondepraktika var att informera om de tolv juldagarna och hur dessa kunde komma att påverka resterande dagar och månader på året. Bondepraktikan består dock av en hel del skrock och idag har vi betydligt säkrare metoder för att förutse vädret. Ett exempel på hur bondepraktikan kunde lyda var att om julen inträffade på en onsdag skulle det vara en bra vinter, men på våren skulle det vara en hel del regn och snö. Sommaren skulle däremot vara varm och skön, medan hösten skulle bli kylig.

Bondepraktikans historia

Den bondepraktika som man använder sig av idag är inte lika skrockfull och heller inte speciellt pålitlig. Dock är det fortfarande många som menar att det finns en viss sanning i metoden och därför används den flitigt än idag. Under åren har man sett till att tillföra en hel del nytt material i bondepraktikan. Bland annat har man sett till att även ta med en del medicinska råd som man anser vara lämpliga beroende på klimatet som kommer att råda.

Från första upplagan skulle det dock komma att dröja många år innan bondepraktikan gavs ut på svenska. Detta skedde år 1662 och man tror att utgivaren var en man vid namn Andreas Johannis Arosiandrinus. Innan bondepraktikan översattes till svenska var den översatt på danska. Den mest värdefulla och betydelsefulla delen av bondepraktikan tillades dock år 1733. Denna del handlade om vädermärken och dess betydelse. Man ansåg att med hjälp av vädermärken skulle man kunna förutsäga hur vädret skulle bli i framtiden.

Enligt SMHI använder man sig fortfarande av en hel del spådomar från bondepraktikan för att kunna förutse vädret. Anledning till det är för att man menar att det finns vissa vetenskapliga bevisa på att bondepraktiken kan fungera. Dock består majoriteten bara av skrock och så kallad kuriosa. Kanske har du själv sett i nyhetstidningar att det finns långtidsprognoser som sägs vara framtagna av spåmän? Det är naturligtvis inga spåmän som faktiskt kan se in i framtiden, utan mer enskilda personer som har använt sig av just bondepraktikan. Praktiken har troligtvis fått sitt namn från Mesopotamien, där läran bestod av instruktioner för bönderna så att dessa kunde veta hur de skulle sköta sitt jordbruk.

Så lyder bondepraktikan

Här nedan kan du läsa kortare utdrag ur bondepraktikan från januari och fram till juli månad.

Januari – Om månadens början och slut är vackra, kan man hoppas på ett gott år. Om myggen däremot väljer att dansa, blir det svårare med foder i år. Om gräset växer i januari, blir det sämre. Om det regnar mycket i januari kommer nästa skörd inte att få någon välsignelse. Märkesdagar för januari är den 1:a och den 22:a.

Februari – Februari är den månad med kanske flest märkesdagar. Här är det bland annat den 2 februari, den 22 februari och den 24 februari som är speciella. Om det t.ex. stormar på Mattiasdagen (den 22 februari) kommer sjöarna att bli rena. Om det däremot är en regnfri dag den 4 februari kommer vädret att vara vackert hela året.

Mars – Om mars månad är torr kommer våren att bli mycket vacker. Om det åskar och blixtrar i mars är det stor risk för snö när maj månad drar in över landet. Om det är mycket dimma under månadens gång kommer midsommar att vara regnig. Märkesdagar är bland annat den 13 mars, vilket kallas för Gregoriusdagen. Om det är dåligt väder denna dag kan man glädjas åt en frostfri mark framöver.

April – Om det är klart månsken i april kommer fruktblommorna att ta skada. Om det däremot är klart väder på palmsöndagen kan du fira med att korn och råg kommer att växa bra under årets gång. Skulle det regna på långfredagen kommer sommaren att bli mycket varm och torr och glöm inte att det är viktigt att täcka husets tak ordentligt på Tibertiusdagen som inträffar den 14 april!

Maj – Om det är soligt i maj blir det regnigt i september. Är det däremot regnigt i maj blir september klarare. Om det åskar mycket under september månad kan du vara säker på att året inte kommer att bli gott. Är det en valmånad kommer bonden att få ordentligt med hö i sina lador. När Servatiusdagen (den 13 mars) inträffar är det slut med frost och snö på marken.

Juni – Om juni för med sig regn och åska kommer hela sommaren antagligen att regna bort, men å andra sidan kan bönderna glädjas åt att det blir en bra och rik skörd. Junis väder kommer att ligga till grund för hur december kommer att se ut. Om sommaren är våt och mild kommer vi att få en likadan vinter. Om det är fint väder på Trefaldighetssöndagen blir året bra!

Juli – Juli är ytterligare en månad som har många märkesdagar att använda sig av. Ett exempel är Sjusovardagen, som inträffar den 27 juli. Om det regnar på denna dag så har man inte mycket sommar att se fram emot. Bondepraktikan menar nämligen att det då kommer att regna de sju kommande veckorna.

Genom detta har du nu troligtvis mer koll på hur bondepraktikan fungerar och hur man använder sig av den. Visst bör man tillägga att det inte finns några konkreta och direkt vetenskapliga bevis på att praktiken kan följas och att vädret och klimatet kommer att stämma enligt almanackan, men det skadar inte heller att ha den i åtanke.

Huruvida man använder sig av bondepraktikan idag är svårt att säga. Majoriteten av alla människor tittar istället på vädret eller nyheterna för att se hur temperaturen ska se ut framöver. Skillnaden mellan den vanliga väderleksrapporten och bondepraktikan är dock att bondepraktikan kan användas för att förutse hela året, inte bara den kommande veckan.